Duesnyggast

Jag saknar K,  jag saknar sällskap överhuvudtaget.
Igår pratade jag inte med en ända människa på hela dagen, inte ens i telefon. När jag tänker efter så såg jag inte ens någon annan människa igår, inte ens genom fönstret. När jag tänker efter så är det ju faktiskt ganska hemskt. Skapligt isolerad jag är här ute för tillfället.

Men i morse när jag var ute med hundarna så såg jag faktiskt en bil, visserligen på ett visst avstånd, men det var ändå en bil med en människa i. Weeey liksom, haha.

I morgon kväll tänker jag åka hem till K och sova där. Annars kommer jag snart bli tokig och glömma bort hur man talar med andra människor.